Den kn\u00e4skada som drabbar den st\u00f6td\u00e4mpande och stabiliserande menisken i kn\u00e4t kallas meniskskada.<\/p>\n
Bakgrund<\/strong> Symtom<\/strong> Orsak<\/strong> Vad kan jag g\u00f6ra sj\u00e4lv?<\/strong> Vad kan prim\u00e4rv\u00e5rd\/sjukgymnast g\u00f6ra?<\/strong> N\u00e4r ska man s\u00f6ka v\u00e5rd?<\/strong> Vad kan en ortopedspecialist g\u00f6ra?<\/strong> Behandling<\/strong> F\u00f6rv\u00e4ntat resultat<\/strong> Sjukskrivning \/ Rehabilitering<\/strong> Bra att veta om Menisk-skada i kn\u00e4et Senast uppdaterad\u00a0september 2017 Den kn\u00e4skada som drabbar den st\u00f6td\u00e4mpande och stabiliserande menisken i kn\u00e4t kallas meniskskada. Bakgrund I kn\u00e4leden finns tv\u00e5 menisker, en inre och en yttre. Dessa best\u00e5r av brosk och \u00e4r formade som halvcirklar med en tjockare yttre kant och \u00e4r smalare in mot kn\u00e4ts centrum. […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"parent":23,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-496","page","type-page","status-publish","hentry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.0","language":"en","enabled_languages":["sv","da","en"],"languages":{"sv":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"da":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"en":{"title":false,"content":false,"excerpt":false}}},"acf":[],"wps_subtitle":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/activemotion.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/496","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/activemotion.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/activemotion.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/activemotion.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/activemotion.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=496"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/activemotion.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/496\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2008,"href":"https:\/\/activemotion.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/496\/revisions\/2008"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/activemotion.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/23"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/activemotion.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=496"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nI kn\u00e4leden finns tv\u00e5 menisker, en inre och en yttre. Dessa best\u00e5r av brosk och \u00e4r formade som halvcirklar med en tjockare yttre kant och \u00e4r smalare in mot kn\u00e4ts centrum. Meniskerna fungerar som st\u00f6td\u00e4mpare samt bidrar med stabilitet i kn\u00e4leden vid vridr\u00f6relser genom att de f\u00f6rstorar kontaktytan mellan \u00f6ver- och underbenets konvexa ledytor. Den inre menisken \u00e4r sammankopplat till det inre sidoligamentet p\u00e5 kn\u00e4t. Det leder till att menisken inte \u00e4r lika r\u00f6rlig som den yttre och det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r vanligare med skador p\u00e5 den inre menisken. P\u00e5 grund av kontakten mellan det inre sidoligamentet och den inre menisken \u00e4r det vanligt med kombinationsskador p\u00e5 ligament och menisk. Som n\u00e4mnts tidigare \u00e4r menisken blodf\u00f6rs\u00f6rjd fr\u00e4mst i dess yttre, tjockare del vilket p\u00e5verkar dess l\u00e4kningsf\u00f6rm\u00e5ga. Den yttre, mer blodf\u00f6rs\u00f6rjda del har st\u00f6rre potential att l\u00e4ka d\u00e5 den f\u00e5r rikligt med n\u00e4ring fr\u00e5n blodet medan den inre delen av meniskerna har en s\u00e4mre l\u00e4kningsf\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n
\nDen som har drabbats av en meniskskada besv\u00e4ras av sm\u00e4rta i den s\u00e5 kallade ledspringan och vanligast i den p\u00e5 insidan av kn\u00e4t. Svullnad, l\u00e5sningar och sv\u00e5righet att sitta p\u00e5 huk eller att utf\u00f6ra snabba v\u00e4ndningar \u00e4r ocks\u00e5 vanliga symtom.
\nSm\u00e4rta vid kn\u00e4ts ledspringor, oftast p\u00e5 insidan kn\u00e4t.
\n-Skarp sm\u00e4rta vid belastade vridr\u00f6relser, ibland med kvarst\u00e5ende molv\u00e4rk
\n-Sm\u00e4rta vid tryck mot kn\u00e4t
\n-Sv\u00e5righet att sitta p\u00e5 huk
\n-L\u00e5sningar av kn\u00e4t
\n-Svullnad kan f\u00f6rekomma
\n-Stelhet och stramhet vid uppresning
\n-Ibland kan menisken hamna s\u00e5 att en mekanisk l\u00e5sning finns som hindrar kn\u00e4t att str\u00e4ckas. L\u00e5st kn\u00e4 betragtas som en halv akut \u00e5komma och b\u00f6r leda till snabb \u00e5tg\u00e4rd\/operation inom 14 dagar.
\nDet f\u00f6rekommer mycket s\u00e4llan vilosm\u00e4rta som inte \u00e4r kopplad till r\u00f6relse eller belastning vid meniskskada. Svaghet, ledknaster, instabilitet eller \u201dgiving way\u201d-symtom kan f\u00f6rekomma men anses mer ovanligt och \u00e4r ofta tecken p\u00e5 kombinationsskada.<\/p>\n
\nSkada i menisken uppst\u00e5r vanligen i samband med ett trauma d\u00e4r kn\u00e4t vrids i ett belastat och b\u00f6jt l\u00e4ge, som till exempel vid en snabb v\u00e4ndning. Det \u00e4r en vanlig skada bland unga idrottare och fr\u00e4mst inom fotboll-, innebandy-, handboll eller skid\u00e5kning.
\nI den yngre aktiva befolkningen uppst\u00e5r meniskskador genom att menisken uts\u00e4tts f\u00f6r en skjuvkraft mellan l\u00e5r- och underben som resulterar i en bristning i menisken. I den \u00e4ldre befolkningen \u00e4r det vanligt att meniskskador beror p\u00e5 \u00e5ldersf\u00f6r\u00e4ndringar i menisken och skadan kan d\u00e5 uppst\u00e5 vid l\u00e4ttare vridr\u00f6relser av kn\u00e4t.<\/p>\n
\nVid skador d\u00e4r ett trauma f\u00f6religger \u00e4r det viktigt med ett l\u00e4mpligt akut omh\u00e4ndertagande. Modifierad aktivitet, kyla, kompression och h\u00f6gl\u00e4ge, s\u00e5 kallad PRICE\/POLICE-regim, rekommenderas alltid vid traumatiska skador.
\nRegimen b\u00f6r h\u00e5llas under de f\u00f6rsta 3 dygnen efter en akut skada.
\nMindre meniskskador kan l\u00e4ka ut av sig sj\u00e4lv och det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att vila och att undvika aktiviteter som kan leda till ny eller f\u00f6rv\u00e4rrad skada. R\u00f6relser som provocerar sm\u00e4rta b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r undvikas och specifikt b\u00f6jning av kn\u00e4t och samtidig rotation av underbenet under ett par veckor. Anti-inflammatorisk medicin som Ipren och Voltaren kan anv\u00e4ndas i det akuta skedet f\u00f6r att minska sm\u00e4rtan.
\nKonservativ behandling och rehabilitering syftar till att \u00f6ka r\u00f6relseomf\u00e5ng, ledk\u00e4nsel och stabilitet samt styrka i omkringliggande muskulatur. Nedan f\u00f6ljer exempel p\u00e5 \u00f6vningar som kan p\u00e5b\u00f6rjas vid meniskskada.
\n\u00d6vningar vid meniskskada<\/strong>
\nI ett akut skede b\u00f6r tr\u00e4ning fokusera p\u00e5 att bibeh\u00e5lla r\u00f6rligheten i leden och fr\u00e4mja cirkulation, ganska snart efter skadetillf\u00e4lle kan l\u00e4ttare styrke- och r\u00f6relsetr\u00e4ning upptas. Ha i \u00e5tanke att tr\u00e4ning inte ska provocera sm\u00e4rta, var \u00e4ven vaksam p\u00e5 tilltagande svullnad eller stelhet.<\/p>\n
\nEn sjukgymnast kan hj\u00e4lpa till med tr\u00e4ningsprogram f\u00f6r kn\u00e4leden. Man fokuserar att bibeh\u00e5lla r\u00f6rligheten i leden och fr\u00e4mja cirkulation, ganska snart efter skadetillf\u00e4lle kan l\u00e4ttare styrke- och r\u00f6relsetr\u00e4ning upptas. Ha i \u00e5tanke att tr\u00e4ning inte ska provocera sm\u00e4rta, var \u00e4ven vaksam p\u00e5 tilltagande svullnad eller stelhet. Sm\u00e4rtlindrande l\u00e4kemedel kan vara n\u00f6dv\u00e4ndigt.<\/p>\n
\nVid en kn\u00e4skada rekommenderas att f\u00f6lja de r\u00e5d g\u00e4llande RICE-regimen initialt. Se nedan under stycket om egenv\u00e5rd.
\nOm kn\u00e4t inte g\u00e5r att belasta eller om det f\u00f6religger stora problem med l\u00e5sningar rekommenderas att s\u00f6ka akut v\u00e5rd.
\nVid l\u00e4ttare besv\u00e4r rekommenderas vila d\u00e5 skadan kan l\u00e4ka ut av sig sj\u00e4lv. F\u00f6r yngre individer f\u00f6rv\u00e4ntas dock en snabb \u00e5terh\u00e4mtning. Om besv\u00e4ren kvarst\u00e5r l\u00e4ngre \u00e4n en till tv\u00e5 veckor rekommenderas att s\u00f6ka v\u00e5rd.<\/p>\n
\nEn ortopedspecialist blir ibland tillfr\u00e5gad f\u00f6r att st\u00e4lla diagnosen, vilket vanligtvis kan g\u00f6ras utan r\u00f6ntgenunders\u00f6kning.
\nS\u00e5 h\u00e4r st\u00e4lls diagnosen:
\nKlinisk unders\u00f6kning och sjukdomshistoria ligger till grund f\u00f6r diagnostisering av en meniskskada. Den kliniska unders\u00f6kning best\u00e5r av flera r\u00f6relser och tester som tillsammans kan ge ett bra svar p\u00e5 huruvida menisker \u00e4r skadade eller inte. Om misstanken om meniskskada \u00e4r os\u00e4ker kan magnetkameraunders\u00f6kning (MRT) anv\u00e4ndas f\u00f6r att fastst\u00e4lla diagnos och unders\u00f6ka lokalisation och typ av skada. Det \u00e4r dock viktigt att p\u00e5peka att MRT inte uteslutande kan ligga till grund f\u00f6r operation av meniskskada och en klinisk och funktionell unders\u00f6kning \u00e4r av lika stor vikt.<\/p>\n
\nBehandlingen skiljer sig \u00e5t beroende p\u00e5 typ av meniskskada. Akuta meniskskador, fr\u00e4mst i den yngre befolkningen, g\u00e5r ibland att reparera genom operation. Vid s\u00e5 kallade degenerativa meniskskador kan goda resultat uppn\u00e5s genom rehabiliteringstr\u00e4ning och operation kan ofta undvikas. D\u00e5 meniskskadan leder till upprepade l\u00e5sningar i kn\u00e4t \u00e4r det i m\u00e5nga fall indikation p\u00e5 operation.
\nOperativa \u00e5tg\u00e4rder rekommenderas fr\u00e4mst f\u00f6r yngre individer med meniskskada i den yttre delen av menisken som \u00e4r v\u00e4lf\u00f6rs\u00f6rjd med blod. Detta d\u00e5 denna del av menisken ofta g\u00e5r att reparera med goda m\u00f6jligheter till l\u00e4kning. Andra typer av meniskskador som inneb\u00e4r att en del av menisken opereras bort genomf\u00f6rs i regel endast om individen lider av sv\u00e5r sm\u00e4rta och l\u00e5sningar.<\/p>\n
\nArthroscopisk operation med borttagning av skadat menisk ger vanligtvis symptomfrihet och i allm\u00e4nhet utan restsymtom.<\/p>\n
\nSjukskrivning blir s\u00e4llan n\u00f6dv\u00e4ndigt.<\/p>\n[\/tab]\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"