Bra att veta om Menisk-skada i knäet

Senast uppdaterad september 2017

Den knäskada som drabbar den stötdämpande och stabiliserande menisken i knät kallas meniskskada.

Bakgrund
I knäleden finns två menisker, en inre och en yttre. Dessa består av brosk och är formade som halvcirklar med en tjockare yttre kant och är smalare in mot knäts centrum. Meniskerna fungerar som stötdämpare samt bidrar med stabilitet i knäleden vid vridrörelser genom att de förstorar kontaktytan mellan över- och underbenets konvexa ledytor. Den inre menisken är sammankopplat till det inre sidoligamentet på knät. Det leder till att menisken inte är lika rörlig som den yttre och det är därför vanligare med skador på den inre menisken. På grund av kontakten mellan det inre sidoligamentet och den inre menisken är det vanligt med kombinationsskador på ligament och menisk. Som nämnts tidigare är menisken blodförsörjd främst i dess yttre, tjockare del vilket påverkar dess läkningsförmåga. Den yttre, mer blodförsörjda del har större potential att läka då den får rikligt med näring från blodet medan den inre delen av meniskerna har en sämre läkningsförmåga.

Symtom
Den som har drabbats av en meniskskada besväras av smärta i den så kallade ledspringan och vanligast i den på insidan av knät. Svullnad, låsningar och svårighet att sitta på huk eller att utföra snabba vändningar är också vanliga symtom.
Smärta vid knäts ledspringor, oftast på insidan knät.
-Skarp smärta vid belastade vridrörelser, ibland med kvarstående molvärk
-Smärta vid tryck mot knät
-Svårighet att sitta på huk
-Låsningar av knät
-Svullnad kan förekomma
-Stelhet och stramhet vid uppresning
-Ibland kan menisken hamna så att en mekanisk låsning finns som hindrar knät att sträckas. Låst knä betragtas som en halv akut åkomma och bör leda till snabb åtgärd/operation inom 14 dagar.
Det förekommer mycket sällan vilosmärta som inte är kopplad till rörelse eller belastning vid meniskskada. Svaghet, ledknaster, instabilitet eller ”giving way”-symtom kan förekomma men anses mer ovanligt och är ofta tecken på kombinationsskada.

Orsak
Skada i menisken uppstår vanligen i samband med ett trauma där knät vrids i ett belastat och böjt läge, som till exempel vid en snabb vändning. Det är en vanlig skada bland unga idrottare och främst inom fotboll-, innebandy-, handboll eller skidåkning.
I den yngre aktiva befolkningen uppstår meniskskador genom att menisken utsätts för en skjuvkraft mellan lår- och underben som resulterar i en bristning i menisken. I den äldre befolkningen är det vanligt att meniskskador beror på åldersförändringar i menisken och skadan kan då uppstå vid lättare vridrörelser av knät.

Vad kan jag göra själv?
Vid skador där ett trauma föreligger är det viktigt med ett lämpligt akut omhändertagande. Modifierad aktivitet, kyla, kompression och högläge, så kallad PRICE/POLICE-regim, rekommenderas alltid vid traumatiska skador.
Regimen bör hållas under de första 3 dygnen efter en akut skada.
Mindre meniskskador kan läka ut av sig själv och det är därför viktigt att vila och att undvika aktiviteter som kan leda till ny eller förvärrad skada. Rörelser som provocerar smärta bör därför undvikas och specifikt böjning av knät och samtidig rotation av underbenet under ett par veckor. Anti-inflammatorisk medicin som Ipren och Voltaren kan användas i det akuta skedet för att minska smärtan.
Konservativ behandling och rehabilitering syftar till att öka rörelseomfång, ledkänsel och stabilitet samt styrka i omkringliggande muskulatur. Nedan följer exempel på övningar som kan påbörjas vid meniskskada.
Övningar vid meniskskada
I ett akut skede bör träning fokusera på att bibehålla rörligheten i leden och främja cirkulation, ganska snart efter skadetillfälle kan lättare styrke- och rörelseträning upptas. Ha i åtanke att träning inte ska provocera smärta, var även vaksam på tilltagande svullnad eller stelhet.

Vad kan primärvård/sjukgymnast göra?
En sjukgymnast kan hjälpa till med träningsprogram för knäleden. Man fokuserar att bibehålla rörligheten i leden och främja cirkulation, ganska snart efter skadetillfälle kan lättare styrke- och rörelseträning upptas. Ha i åtanke att träning inte ska provocera smärta, var även vaksam på tilltagande svullnad eller stelhet. Smärtlindrande läkemedel kan vara nödvändigt.

När ska man söka vård?
Vid en knäskada rekommenderas att följa de råd gällande RICE-regimen initialt. Se nedan under stycket om egenvård.
Om knät inte går att belasta eller om det föreligger stora problem med låsningar rekommenderas att söka akut vård.
Vid lättare besvär rekommenderas vila då skadan kan läka ut av sig själv. För yngre individer förväntas dock en snabb återhämtning. Om besvären kvarstår längre än en till två veckor rekommenderas att söka vård.

Vad kan en ortopedspecialist göra?
En ortopedspecialist blir ibland tillfrågad för att ställa diagnosen, vilket vanligtvis kan göras utan röntgenundersökning.
Så här ställs diagnosen:
Klinisk undersökning och sjukdomshistoria ligger till grund för diagnostisering av en meniskskada. Den kliniska undersökning består av flera rörelser och tester som tillsammans kan ge ett bra svar på huruvida menisker är skadade eller inte. Om misstanken om meniskskada är osäker kan magnetkameraundersökning (MRT) användas för att fastställa diagnos och undersöka lokalisation och typ av skada. Det är dock viktigt att påpeka att MRT inte uteslutande kan ligga till grund för operation av meniskskada och en klinisk och funktionell undersökning är av lika stor vikt.

Behandling
Behandlingen skiljer sig åt beroende på typ av meniskskada. Akuta meniskskador, främst i den yngre befolkningen, går ibland att reparera genom operation. Vid så kallade degenerativa meniskskador kan goda resultat uppnås genom rehabiliteringsträning och operation kan ofta undvikas. Då meniskskadan leder till upprepade låsningar i knät är det i många fall indikation på operation.
Operativa åtgärder rekommenderas främst för yngre individer med meniskskada i den yttre delen av menisken som är välförsörjd med blod. Detta då denna del av menisken ofta går att reparera med goda möjligheter till läkning. Andra typer av meniskskador som innebär att en del av menisken opereras bort genomförs i regel endast om individen lider av svår smärta och låsningar.

Förväntat resultat
Arthroscopisk operation med borttagning av skadat menisk ger vanligtvis symptomfrihet och i allmänhet utan restsymtom.

Sjukskrivning / Rehabilitering
Sjukskrivning blir sällan nödvändigt.

—–#—–

Boka tid för din ortopedkirurgiska undersökning. Välj först klinik.

Bra att veta om Främre knäledssmärta

Senast uppdaterad september 2017

Bakgrund
Knäskålens baksida är beklädd med ett tunt ledytebrosk som fungerar som en glidyta mot lårbenets framsida. Denna del av knäleden belastas mest vid gång nedför trappor eller backar samt vid sittande med benet böjt > 90 grader. Tillståndet kallas också patellofemoralt smärttillstånd, PFSS.

Symtom
Diffus smärta i främre delen av knäleden vid gång nedför trappor eller backar. Smärta vid långvarigt sittande med böjda knän, tex biobesök eller bilkörning. Att resa sig upp från huksittande ger ofta smärta.

Orsak
Trots att främre knäsmärta är en vanligt problem är orsakerna inte fullständigt kända. Muskulära och belastningsrelaterade orsaker i kombination med otillräcklig blodförsörjning av området anses bidra till sjukdomen.
Kvinnor drabbas i betydligt högre utsträckning än män, och sjukdomen är vanligast i tonåren.

Vad kan jag göra själv?
Att lära sig leva med sina besvär och att anpassa aktiviteter till vad knäet ”accepterar” är nödvändigt. Individuellt anpassad träning är också viktig, cykling brukar ofta fungera bra. Det är inte farligt att träna, även om det gör ont.

Vad kan primärvård/sjukgymnast göra?
En sjukgymnast kan hjälpa till med träningsprogram för knäleden. Man fokuserar dels på träning av lårmusklerna, dels balansträning. Smärtlindrande läkemedel brukar inte vara nödvändigt.

Vad kan en ortopedspecialist göra?
En ortopedspecialist blir ibland tillfrågad för att ställa diagnosen, vilket vanligtvis kan göras utan röntgenundersökning. Operation av främre knäsmärta brukar inte rekommenderas.

Förväntat resultat
Med flera års tålamod läker besvären i allmänhet utan restsymtom.

Sjukskrivning / Rehabilitering
Sjukskrivning blir sällan nödvändigt, men vissa yrken med mycket huksittande eller gång i trappor bör undvikas, tex förskola eller tidningsbud.

—–#—–

Boka tid för din ortopedkirurgiska undersökning. Välj först klinik.

Bra att veta om Främre Korsbandsskada

Senast uppdaterad September 2017

Bakgrund
Inuti knäet finns ett bakre och ett främre korsband. De har till uppgift att stabilisera knäet, framför allt vid vridningar. Skador på det bakre korsbandet är ovanliga, medan skador på det främre korsbandet är vanligare. I Sverige drabbas ca 6 000 personer årligen av en skada på främre korsbandet. Majoriteten av dem som skadar sitt korsband är mellan 15 och 25 år.

Hur uppstår skadan?
Vanligast är att skadan uppstår i samband med idrottsutövning. Fotboll, handboll, innebandy och alpin skidåkning är ”risksporter” för korsbandsskada. Skadan uppstår oftast då foten sitter fast i underlaget och kroppen vrider sig. Oftast kan den som skadar sig känna att något ”brister” inuti knäet. Efter några timmar svullnar knäet och man har ofta en ganska uttalad smärta.

Behandling
På akutmottagningen kommer ditt knä att röntgas för att utesluta skelettskada och en stabilitetsundersökning av kunnig ortoped skall göras för kliniskmatt kartlägga omfånget av skador på knäets ledband. Du får en elastisk linda för att motverka svullnad samt kryckor för att lättare kunna röra dig. Om sidoledbanden är skadade kan du erbjudas en skena(orthos).

Under de närmaste veckorna efter skadan kommer svullnaden i knäet långsamt att minska. Du skall så snart du kan börja rörelseträna i knäleden för att minska risken för stelhet. Undvik att sova med en kudde under knäet -det kan leda till långvarig svårighet att räta ut knäet.

Vad kan primärvården/sjukgymnast göra?
Du bör ha kontakt med en sjukgymnast efter din korsbandsskada. Tillsammans gör ni upp ett träningsprogram för att bygga upp muskulaturen kring knäet. I takt med att du bygger upp muskulaturen kommer knäbesvären att minska och du kan därmed också successivt återgå i mer knäbelastande fritidsaktiviteter och idrott.
Mer än hälften av alla som ådrar sig en främre korsbandsskada får en fullgod knäfunktion utan operation. Aktiviteter som skidåkning, löpning, simning, skridskor brukar fungera utmärkt, trots skadat främre korsband.

Vad kan en ortopedspecialist göra?
Inte sällan är det ortopedläkaren som sätter diagnosen. Och först när diagnosen är klar kan du påbörja riktad behandling och rehabilitering.
Hos vissa patienter räcker inte behandlingen ovan. Trots aktiv sjukgymnastik upplevs knäet som instabilt och ”opålitligt”. I dessa fall kan man överväga en korsbandsoperation. Vid en sådan operation tas det trasiga korsbandet bort och ersätts med ett nytt. Det nya korsbandet tillverkas av en sena från knäets baksida eller från en bit av knäskålssenan. Operationen görs inneliggande på sjukhuset, och du stannar kvar över natten för att sedan gå hem dagen efter operation.
Både före och efter operationen är det mycket viktigt att noga följa sjukgymnastens instruktioner. Du måste träna hemma dagligen, och hos sjukgymnasten en -flera gånger i veckan. Slutresultatet efter operationen blir avsevärt sämre om du inte följer rehab-planen.

Risker
Ingen operation är 100 % riskfri. Enstaka patienter drabbas av en infektion i efterförloppet till operation. Varningssignaler för detta är hög feber och svullnad. Då krävs i regel flera nya operationer och långvarig antibiotikabehandling.
En operation innebär också en ökad risk för blodpropp i anslutning till operationen. För att minska risken för detta behandlas man med blodförtunnande medicin efter operationen.

Förväntat resultat
Efter 6-12 månaders rehabilitering kan de flesta återgå i önskad idrott/sysselsättning och knäet brukar upplevas stabilt igen.
Läs gärna Svenska Korsbandsregistrets årsrapporter för mera detaljerad information.

Sjukskrivning
Sjukskrivningstiden varierar från 2 veckor till 4 månader, beroende på sysselsättning.

Försäkringsmässigt
Du bör skriftligen anmäla skadan till ditt försäkringsbolag. Såväl privat som idrottsföreningens försäkring kan aktiveras.

På långt sikt 10 – 20 år kan skadan som ledde till korsbandslesionen ge upphov till artros i knäleden. Detta är i så fall Försäkringsbolaget skyldigt att ersätta. Var därför uppmärksam på att inte avskriva dig rätten att återkomma vid sena besvär eller om du bytar försäkringsbolag. Spara alla handlingar: Journaler, Brev till Försäkringsbolaget, kvitton etc.

—–#—–

Boka tid för din ortopedkirurgiska undersökning. Välj först klinik.

Bra att veta om Knäartros

Senast uppdaterad Oktober 2017

Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på många sätt. Motion, egenvård och hjälp från primärvården kan lindra din smärta och öka livskvalitén. Fungerar inte det kan en konstgjord knäled hjälpa dig tillbaka till ett aktivt liv. Här kan du bland annat läsa om symptom, smärtlindring, vad en operation innebär samt om risker och tillfrisknande.

Vad innebär knäledsartros
Knäledsartros är en sjukdom som börjar i ledbrosket. Friskt ledbrosk är fast och elastiskt och fungerar som stötdämpare och glidyta för knäleden. Artros innebär att brosket gradvis tunnas ut och till slut kan det försvinna helt.

Tidiga symptom på knäledsartros är lätt smärta i knäet vid ansträngning. Besvären varierar ofta i perioder och kan sedan öka med igångsättningssmärta, ökad stelhet och senare värk även i vila. Ibland kan man också notera en ökad hjul- eller kobenthet. Oftast får man bara besvär i ena knäet, men en tredjedel av dem som drabbas av artros får problem i båda knäna.

Diagnosen artros förutsätter smärta, stelhet och typiska röntgenfynd. Man kan ha artrosförändringar som syns på röntgenbilder utan att de ger egentliga besvär.

Vem drabbas av knäledsartros?
Artros i knäleden är en av de vanligaste ledsjukdomarna i västvärlden. I åldersgruppen under 45 år är det cirka 1 procent som drabbas, övervägande män. I högre åldrar dominerar kvinnor statistiken och ungefär dubbelt så många kvinnor som män får knäledsartros.

I åldersgruppen över 65 år anses cirka 10 procent ha symptomgivande knäledsartros. Risken för artros ökar ju äldre man blir. I Sverige opereras varje år ungefär 10 000 patienter för svår knäledsartros. Majoriteten av dem som opereras är 70–80 år.

Det finns flera enskilda faktorer som påverkar risken att utveckla knäledsartros. Elitidrottare har högre risk än normalbefolkningen, framförallt fotbolls- och ishockeyspelare samt skidåkare.

Motionsidrottande medför inte en ökad risk men en genomgången knäskada, t ex korsband eller menisk ökar risken avsevärt för att i ett senare skede utveckla artros. Ärftliga faktorer anses också påverka risken för artros.

Vissa yrkesgrupper med upprepad tung knäbelastning eller huksittande har en ökad förekomst av artros jämfört med befolkningen i övrigt.

En annan viktig orsak är övervikt. Varje extra kilo ökar belastningen på ledytorna i knäet flerfaldigt.

Vad kan jag göra själv?
Försök bevara din muskelstyrka och rörlighet så gott det går. Smärtstillande mediciner kan påtagligt lindra smärtan och möjliggöra fortsatt motion. Cykling är en utmärkt träningsform, 20 minuter dagligen på motionscykel kan ge häpnadsväckande stora resultat.

Bra skor med stötupptagande sula (t ex joggingskor) i kombination med käpp, gåstavar eller en krycka kan också lindra och skjuta en operation på framtiden. Övervikt belastar såväl rygg, höfter som knän!

Vad kan husläkare/vårdcentral/sjukgymnast göra?
Primärvården ska hjälpa dig med all vård fram till dess att en eventuell operation blir nödvändig. Detta innebär att diagnosen ställs med hjälp av röntgen och läkarundersökning på vårdcentralen.

Husläkaren kan förskriva smärtlindrande läkemedel. I tidig fas hjälper exempelvis Alvedon/paracetamol, men starkare smärta kan kräva starkare medicin.

I tidig fas kan även hyaluronsyrapreparat, ”tuppkam”, eller glukosamintabletter ha effekt. I vissa fall kan också cortisoninjektioner i knäleden mildra symptomen. Information om lämpliga mediciner och lämpliga biverkningar får du hjälp med av din husläkare eller vårdcentral.

Husläkare kan även remittera till sjukgymnast för genomgång och träningsprogram.

Om din smärta ökar och livskvaliteten blir låg trots dessa insatser kan en remiss skickas till ortoped för att diskutera förutsättningar för en operation.

Vad innebär en operation?
På ortopedkliniken kan läkaren ta ställning till om en operation är den bästa hjälpen för dig, och vilken typ av operation som passar dig. Det finns flera tänkbara möjligheter: 1.Total knäledsprotes. Det absolut vanligaste ingreppet, vilket innebär att ledytorna i knäet ersätts med en knäledsprotes av stål och plast. 2.Halv knäledsprotes. I vissa fall räcker det med att ersätta bara en del av knäet, i allmänhet insidan. 3.Osteotomi. Hos enstaka yngre individer med artros bara på in- eller utsidan av knäet kan en så kallad osteotomi, omvinklingsoperation, göras. Detta innebär att man vinklar om benet så att den sjuka delen av knäet avlastas.

Finns det några risker?
Ingen operation är 100 procent riskfri! Trots alla tänkbara försiktighetsåtgärder drabbas cirka 1 av 100 opererade av en besvärlig infektion i den nya knäleden. Risken är större för rökare och de med andra sjukdomar såsom diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar. Rökstopp förbättrar förutsättningarna för ett lyckat operationsresultat.

En infektion innebär ofta att man får operera om en eller flera gånger och slutresultatet blir oftast försämrat. En operation innebär också en ökad risk för blodpropp i anslutning till operationen. För att minska risken för detta behandlas man med blodförtunnande medicin under en kort tid efter operationen. Några procent av patienterna får kvarstående smärtor runt den nya leden som vi inte kan påverka, men sällan är smärtorna svåra.

Av alla nya knäleder fungerar 90–95 procent utmärkt i mer än tio år, ungefär var 20:e protes måste någon gång opereras om. Ju yngre man är när man opererar sin knäled desto större är risken att den någon gång senare får bytas ut.

Hur bra blir jag?
Få ångrar att de lät operera sin knäled. Cirka 90 procent anger efter operationen att de fått sina förväntningar uppfyllda och efter 10 år är fortfarande cirka 90 procent nöjda.

I regel gäller att resultatet i form av minskade smärtor i knäet blir bättre ju mer smärta man har före operationen och omvänt – för tidig operation ger inte lika tydlig förbättring. Det finns alltså inget skäl att operera knäleden i ett tidigt skede för att undvika att det blir värre. Man bör ta sig igenom den tidiga artrosutvecklingen och invänta att kroppen (och själen) är väl inställd på en större ledoperation.

Operationen syftar till att minska smärtan, och som en följd av detta blir funktionen i knäet bättre. En konstgjord led kan aldrig fullt ut ersätta en frisk naturlig led. Därför måste man acceptera att leden ibland signalerar obehag och ger lite stelhet efter vila.

Om man utsätter sin nya knäled för stora påfrestningar ökar risken för att den ska lossna eller slitas ut i förtid, vilket sker hos cirka 5 procent av dem som fått en ny knäled. Den nya leden tål tung belastning men tycker mindre om kraftiga stötar. Vi avråder därför alltid från motionslöpning, särskilt på hårt underlag. Du bör undvika kontaktsporter som fotboll och dylikt.

I allmänhet gäller att för den något äldre patienten bör en ny knäled inte nämnvärt inskränka på normal livsföring.

Måste jag vara sjukskriven?
Rehabiliteringsperioden efter en knäoperation är individuell, en snabb förbättring sker de första 2–3 månaderna efter operation. Sjukskrivningen bör anpassas efter dina behov, allt från en vecka till flera månader.

—–#—–

Boka tid för din ortopedkirurgiska undersökning. Välj först klinik.